Magnus Ladulås

Innan Magnus klev på tronen var det hans äldre bror Valdemar Birgersson, som förfogade över titeln som kung. Valdemar hamnade i konflikt med sina bröder och allierar sig med Magnus men Magnus och Valdemar hamnar även de i en konflikt och Valdemar avgår som kung 1275. Magnus tronsattes till kung den 22 juli 1275 i Uppsala domkyrka. Sveriges biskopar accepterade Magnus som den nye kungen och pingstdagen den 24 maj 1276 ägde kröningen rum i Uppsala domkyrka.

Privilegiebrev

Magnus regeringstid har karakteriserats som "tiden för privilegiesamhällets definitiva etablering". För att ytterligare stabilisera det politiska läget i riket valde Magnus att stadfästa privilegier och förmåner. År 1281 utfärdades ett omfattande privilegiebrev för kyrkan i samband med kröningen av drottning Helvig i Söderköping. År 1284 var Jönköping en växande handelsplats då många vägar korsades här. Den 18 maj samma år skrev kung Magnus Birgersson Ladulås ett privilegiebrev som gav staden rätt till att hålla två marknader om året. Den ena hölls i januari och den andra i oktober. Att köpslå ute på landsbygden förbjöds eftersom att kungen ville få kontroll över handeln och därmed kunna ta ut skatt och tull. Handel fick nu endast ske i köpstäder, och det är efter detta som man brukar säga att Jönköping blev en stad.

Privatliv

Magnus gifte sig 11 november 1276 med Helvig av Holstein (död 1324), dotter till greve Gerhard I av Holstein och Elisabet av Mecklenburg. Helvig dog år 1324 och innan dess födde hon sex barn åt Magnus.

Erik (omkring 1277–1279)
Ingeborg (1277/1279–1319), gift med danske kungen Erik Menved (1274–1319)
Birger (1280/1281–1321), kung av Sverige, gift med prinsessan Märta, dotter till den danske kungen Erik Klipping.
Erik (omkring 1282–1318), hertig av Södermanland m.m.
Valdemar (omkring 1285–1318), hertig av Finland
Rikissa (1285/1287–1348), abbedissa i St Klara kloster i Stockholm

Den yngsta dottern Rikissa blev också abbedissa i Klara kloster som pappa Magnus grundade. Dessutom ligger hon begravd i samma grav som både Magnus och sin mamma. Under år 1284 såg Magnus till att hans son Birger skulle bli tronarvinge och han gifte sig med den danska kungens dotter för att skapa en allians mellan Sverige och Danmark.

Kungamakten

Magnus var kung i Sverige 1275–1290. Han fördrev sin bror Valdemar från tronen och etablerade en relativt stark centralmakt. Under hans regeringstid reglerades både det andliga och världsliga frälset då dessa fick fasta former. Det innebar också att böndernas skyldigheter och rättigheter blev stadfästa. De finska landskapen knöts närmare till det svenska riket genom byggnadsarbetena på de fasta borgarna Åbo slott och Tavastehus.

Under sina första år som kung måste Magnus försöka etablera sin ställning och möjligheterna till en aktiv utrikespolitik var begränsade. Vid samma tid blev dock frågan om Gotland aktuell. Under sensommaren 1284 inledde kung Magnus förhandlingar med Gotland. Ön knöts närmare det svenska riket och landskapet ålades att förutom en årlig tribut också betala ledingslame (en slags skatt). Denna skulle utgå som ersättning de år som kungen inte sammankallade ledungen (militär). Magnus befäste gotlänningarnas rätt till handel med karelarna under förutsättningen att de inte sålde vapen till dem

Inom inrikespolitiken fortsatte Magnus med pappa Birgers arbete, då han såg till att ordna upp förhållandet mellan stormännen och sig själv (kungen) i Alsnöstadgarna som tillkom år 1280 och Skänningestadgar år 1284. Stormännen var inte alls nöjda med att kung Magnus hade en del herrar från utlandet i sin närmaste krets, eftersom det innebär att de blev utan vissa fördelar och fick mindre makt. Därför blev det också uppror som kungen kväste genom att ge förmåner och avrätta de stormän som inte ville finna sig i hans beslut. I stadgarna stod bland annat att de stormän som tjänade kungen med stridshäst blev befriade från skatt på den mark de ägde.

Magnus gav stora donationer till svenska kloster och kyrkan, samtidigt som även kyrkan fick skattelättnad. Det verkade som att franciskanerna låg Magnus varmt om hjärtat. Han låg till exempelvis bakom Gråbröder konventet som tillhörde franciskanerna och Klara kloster som tillhörde klarissorna som var den kvinnliga grenen av franciskanerna. Dessutom stiftade Magnus Franciskaner konventet i Jönköping, Nyköping, Linköping och Arboga.

Namnet Ladulås

Tillnamnet ”Ladulås”, belagt först på 1400-talet, men är omtvistad. Tolkningen har ofta ansetts syfta på Magnus införande av Alsnö stadga. Under medeltiden hade befolkningen gästningsskyldighet gentemot överhetspersoner, om exempelvis kungen med följe under en resa genom landet behövde natthärbärge och underhåll så hade befolkningen skyldighet att bistå med detta. I Alsnö stadga inför Magnus Ladulås en begränsning av denna gästningsskyldighet, vilket kan ha uppfattats som att han bildligt talat satte lås på böndernas lador, så att de skyddades från stormännens våldgästning.

En annan tolkning är att 1442 fick franciskanerna tillstånd att bygga ett kapell vid Uppgränna i Hålaveden, då det utfärdades till ära för "helga konung Magnus Ladulås". Många av tolkningsförsöket finns i Lilla rimkrönikan från ca 1450: "Allmogen mig Ladulås kalla, jag fridade rika och fattiga alla och bad dem sätta knapp för lada".

Visingsö borg Näs

Magnus ärvde borgen på Visingsö efter sin far men tillbringade inte så mycket tid här under sitt liv. Han dog här och han blev den siste kungen på borgen. Han dog den 12 december 1290 av sotdöd. Efter hans död 1290 bröt inbördeskrig ut mellan hans söner och det var i samband med striderna år 1318 som borgen anfölls och förstördes.