Teaterhistoria

I början hade man ingen speciell teaterlokal att tillgå utan antingen spelade man utomhus eller med portabla ”teatrar”. De första kringvandrande komedianterna och deras föreställningar var nog mer av enklare clownupptåg än teater i vanlig mening.

De allra första ”teatrarna”

Jönköpings första ”riktiga” teater invigdes 1825, innan dess hänvisades man till mycket primitiva lokaler utan några bekvämligheter. Två stycken teaterlokaler figurerar till och från i hävderna/äganderätterna från innan 1825. Den äldsta låg på det gamla Kålgårdsområdet Fortuna, vid nuvarande Fortunagatan 17. Det var en timmerbyggnad i två våningar, troligen uppförd som magasin. Själva teatern låg på andra våningen och bestod av parterr och première medan sekonden, med uteslutande ståplatser låg på vinden. För att komma upp till sekonden fick åskådarna klättra upp på en stege. Väl på plats kunde de stående följa spelet på scenen genom en öppning i golvet! Den andra som nämns är det ”Nya Comedihuset” eller ”Operahuset vid Maden” som låg på nuvarande Kanalgatan 22. Denna teaterbyggnad uppfyllde inte ens de mest elementära kraven på en konstnärlig institution och både teatersällskap och besökare började ställa krav.

Man kom fram till att enda lösningen var att uppföra en byggnad som enbart var avsedd för teaterverksamhet. Den sista föreställningen i det gamla ”spektakelhuset” gavs den 2 februari 1825 och man spelade då ”Den förmente prinsen” samt ”Thérèse, den fader- och moderlösa flickan från Genève i regi av Erik Wilhelm Djurström.

Den första riktiga teatern

1823 bildades ett bolag, ”Spectaclehus-Bolaget”, för att driva verksamheten i ett nytt teaterhus. Carl Gustaf Blom Carlsson vid Överintendentämbetet fick i uppdrag att rita den nya teaterbyggnaden som uppfördes på Hovrättstorget. Teatern invigdes den 2 mars 1825 med Calderons skådespel ”Livet en dröm” i regi av Erik Wilhelm Djurström.

Teatern hade den basutrustning som den tidens ambulerande sällskap räknade med kunna använda i de flesta pjäser. Bortsett från ev. avvikelser i detaljer överensstämmer maskineriet med det i Drottningholms slottsteater bevarade från 1766. Teatern från 1825 var i bruk fram till 1903. Teatern var då i så dåligt skick att man valde att riva den och uppföra en ny. Den sista föreställningen ägde rum den 12 maj 1903. Direktör Albert Rantfs ambulerande operettsällskap stod för underhållningen denna kväll.