Starka kvinnor från Jkpg

Berta Bergin

Berta Bergin föddes i Gränna 1864 och jobbade för kvinnors rättigheter i samhället. Berta engagerade sig i Gränna stad men kunde endast vara med i föreningar lämpade för kvinnor, så som Lottaföreningen. När Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (en lokalförening till LKPR) bildades i Gränna, var det på Bertas initiativ och hon blev föreningens ordförande. De anordnade föreläsningar, fester och utställningar och samlade in pengar till olika ändamål som skulle gynna rösträttskampen. Berta blev dessutom invald i stadsfullmäktige i Gränna och satt med där under många år. Där fortsatte hon att föra kvinnornas talan och argumentera för kvinnors rättigheter.

Amalia Erikson

Amalia Erikson var inte bara polkagrisens moder utan en entreprenör som lyckades vända sitt liv från tragedi till framgång. Hon drabbades av flera dödsfall i familjen. När hon precis fått sin dotter Ida, dog Amelias man. Amalia blev därmed tvungen att försörja familjen på egen hand. Under 1800-talet var kvinnor uteslutna ur näringslivet och fick endast starta eget företag om de kunde uppvisa särskilda sociala skäl. Amalia såg här en möjlighet och lämnade in en ansökan med önskan om att få driva bageriverksamhet. Ansökan godkändes och företagets resa påbörjades. Vid 99 års ålder avled Amalia Erikson. Dottern Ida fortsatte då i mammans karriärsteg och bakade polkagrisar fram till 1945. Än idag lever hantverket kvar i Gränna och polkagrisen är omåttligt populär.

Ebba Ramsey

Ebba Ramsey var en svensk författare, översättare, konstnär och filantrop. År 1872 köpte Ebbas pappa Wilhelm en liten gård utanför Jönköping, som fick namnet Vilhelmsro. Ebba såg till att gården blev ett hem för sjuka och vanföra barn. Från 1889 vårdades barn med epilepsi från hela Sverige här. Senare bildade Ebba Ramsey tillsammans med bl.a. prinsessan Eugénie en förening i Stockholm för vård av sjuka barn. I hög ålder var Ramsay ännu verksam för att vidareutveckla epileptikervården i Sverige.

Emilia Broomé

Emilia Broomé föddes 1886 i Jönköping av modern Emilia Stridbeck och fadern Isak Lothigius, som arbetade som hovrättsråd och assessor. Hon blev 1914 den första kvinnan i Sverige att delta i lagstiftning när hon blev ledamot av lagberedningen. År 1897 skrev hon ett "Upprop till Sveriges kvinnor". År 1898 bildade Emilia Sveriges kvinnliga fredsförening där hon även blev ordförande 1911, då föreningen uppgick i Svenska fredsförbundet. I Haag 1899 deltog hon i den stora kvinnokonferensen för fred, där hon samlade 227 899 namnunderskrifter. Hon var aktiv medlem i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och initialt medlem i deras verkställande utskott. Hon var verksam som talare och deputationsmedlem och beskrivs som diplomatisk, välbalanserad och kunnig. Emilia Broomé var en sammanhållande kraft i tider av spänningar och splittring.

Adéle Wetterlind

Adéle Wetterlind flyttade till Jönköping år 1881. Under många år arbetade hon som folkskollärarinna vid Jönköpings folkskolor. Hon arbetade även aktivt för jämställdhet mellan könen och för den kvinnliga rösträtten. Hon var vice ordförande i den lokala Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Adéle blev känd som Jönköpings första kvinnliga cyklist, då hon cyklade genom södra Sverige och jobbade hårt för den kvinnliga rösträtten.