Östra kyrkogården

Östra kyrkogården ligger centralt intill Liljeholmsparken. Kyrkogården härstammar från 1600-talet och har utvidgats flera gånger. När kyrkogården anlades i början av 1600-talet låg den långt utanför staden, men är idag omsluten av staden på alla sidor.

Kyrkogården är belägen på två höjder, den äldsta delen i väster på en naturlig höjd, medan de yngre kvarteren ligger på en konstgjord förhöjning i öster. Kyrkogården består av flera delar med olika karaktärer, vilka avspeglar de rådande idealen under uppförandet och utvidgningarna.

Eftersom staden och järnvägen vuxit upp jämsides med kyrkogården så har den fått en mycket långsträckt och oregelbunden form.

Huvudentrén består av fyra högresta gavelkrönta grindstolpar av granit med avfasade hörn och med gjutna nygotiska grindar. De tillverkades år 1875 vid Jönköpings Mekaniska Verkstad och är det äldsta bevarade gjutjärnsstaketet i Jönköping.

Begravningsplatser utanför stadskärnor och utan egen kyrka brukar ofta vara anlagda omkring 1800-talets början. Vid den tiden blev det förbjudet att gravlägga innanför stadsmurarna och stadskyrkogårdarna var oftast redan överfulla. Östra kyrkogården är speciell på så sätt att den är ju betydligt äldre. När Kristine kyrka uppfördes efter stadsbranden 1612 visste man redan att det inte skulle gå att anlägga en kyrkogård i anslutning till kyrkan på grund av att vattennivån gick så högt upp. I stället köpte man in mark för ändamålet ett stycke utanför staden och i direkt anslutning till landsvägen mot Eksjö.

Östra kapellet

Kapellet på Östra kyrkogården, ritat av stadsarkitekt Göran Pauli, uppfördes på samma plats som det äldre kapell som brann ned 1935. Det nya kapellet gjordes mindre än det ursprungliga kapellet och motsvarar ungefär endast mittkvadraten i det gamla.

Invändigt präglas kapellet av en sorts barockklassicism: taket är dekorationsmålat i blått med konsoler med målade skuggeffekter.

Bredvid kapellet återfinns en riktig pärla som vittnar om kyrkogårdens ålder, nämligen en 400-årig ek.

Personer begravda på kyrkogården

John och Ester Bauer, den berömde konstnären och sagomålaren John Bauer omkom, tillsammans med sin hustru konstnären Ester och sonen Bengt den 20 november 1918, vid ångfartyget Per Brahes förlisning på Vättern. Gravsättningen ägde rum först den 18 augusti 1922, efter nästan fyra år på Vätterns botten. Kvarter 04, nummer 06.

Ulrika Stenberg, född Colliander. Damastväverska och kanske den mest framgångsrika kvinnliga företagaren i Jönköpings historia. Ulrika startade ett väveri med upp till arton anställda i början av 1800-talet. År 1819 erhöll hon pris för sin vävnadsskicklighet och 1834 samt 1840 på industriutställningen i Stockholm för vävnader tillverkade på Stenbergs väveri. På 1850-talet deltog väveriet på utställningar i Paris och London. Ulrika Stenberg har haft en central plats i stadens kvinnohistoria samt medverkat till att sätta Jönköping på dåtidens världskarta. Kvarter 07, nummer 147–151.

Gustaf Lundin, boktryckare, vars grav är säreget utformat i vinkel. Kvarter 08, nummer 85–88.

Johan Höckert, historiemålare som finns representerad på Nationalmuseum i Stockholm. Kvarter 09, nummer 217–219, 237–239.

Gustav Engstrand, doktor som hjälpte de fattiga i stadens östra delarna. Där kund man se honom komma hem i bara manschetter och stärkkrage, resten av skjortan hade han använt som bandage. Graven omgärdas av ett järnstaket med facklor och begravningsblommor i jugendstil, tillverkad av Motala Verkstad. Kvarter 09, nummer 243–244, 261–262.

Vera Nilsson, konstnär, representerad bland annat på Nationalmuseum och Moderna Museet. Vera Nilsson spelade en avgörande roll för tillkomsten av konst i Stockholms tunnelbana genom att under 1955 påverka stockholmspolitiker och ledningen vid Stockholms Spårvägar. Kvarter 10, nummer 40–42

Hjalmar Elworth, fortifikationsofficer, ingenjör och järnvägsdirektör, den höga obelisken i diabas är rest av Statens Järnvägars män. Kvarter 11, nummer 91.

Johan Edvard Lundström, industriman och uppfinnare. Grundade tillsammans med sin bror Carl Frans Jönköpings Tändsticksfabrik. Kvarter 11, nummer 41–48

Aurore Storckenfeldt, pedagog och skolgrundare. Hon grundade 1847 Storckenfeldtska skolan på Kålgården i Jönköping med tillhörande internat för 20 flickor. Denna var populär i hela landet.

Soldater vid A6 regemente som avlidit av Spanska sjukan runt år 1918. Kvarter 35.

Ta dig hit