Kungsladugårdarna på Visingsö

De till exteriören ovanliga och vackra ladorna nära Brahekyrkan på Visingsö är intressanta att cykla, vandra eller åka öns häst och vagn, så kallade remmalag, förbi. Upplev ett historiskt byggnadsminne med spår från förr.

Kungsladugårdarna, även kallade kungsladorna eller Ryssladorna, uppfördes 1729-40 av arrendatorn, greven och generallöjtnanten Johan August Meijerfelt. På den tiden tillhörde ladugårdarna Kungsgården som låg på platsen. Tittar du efter stenar i marken på platsen, kan du se spår av att gården förr var större. Då var ladorna byggda i fyra längor.

Idag är Kungsladugårdarna stall för remmalagshästar. Till hänsyn för de hästar som finns i ladugårdarna är de inte öppna för allmänheten, men du kan enkelt cykla eller gå förbi byggnaderna. Den traditionella Kumlabyturen med remmalag passerar bland annat förbi.

Byggda med skånska influenser

De ovanliga och vackra vita ladorna med mörka bjälkar är byggda av korsvirke i en tysk stil.

Att Johan August Meijerfelt lät bygga kungsladugårdarna i vad för trakten är en ovanlig byggnadsstil, berodde troligen på virkesbristen som då rådde och att arrendatorn tidigare hade varit arrendator på olika gårdar i Skåne där detta byggnadssätt är mycket vanligt.

Den norra längan, byggd 1729, användes ursprungligen till oxhus och senare som garvlada för ekbark. Den östra längan byggdes 1732 och användes då som nu till stall. Sedan 1935 är ladorna byggnadsminnesförklarade.

Sanningen om Kungsladugårdarna – en historia med myter

Johan August Meijerfelt arrenderade Visingsborgs kungsgård från 1720 och fram till sin död 1749 och lät under sin tid bygga ladorna.

I folkmun kallas ladugårdarna ibland för Ryssladorna, vilket syftar till sägnen om att det skulle varit de ryska krigsfångarna som fanns på Visingsborg slott som byggt dem. I själva verket fanns krigsfångarna inte längre kvar på ön när ladugårdarna uppfördes. De kan möjligen ha varit med och uppfört tidigare byggnader på platsen, men inte de så kallade Ryssladorna.

Ta dig hit