Like this event

Rumlaborg

Vid Huskvarnaåns mynning i Vättern ligger resterna efter fästningen Rumlaborg. Den uppfördes under 1360-talet av Albrekt av Mecklenburg, som valdes till svensk kung 1364 vid Mora sten.

Rumlaborg, som från början hette Humlaborg, har fått sitt namn efter biskopsgården Humblarum som anlades under 1200- eller tidigt 1300-tal. Varför den sen bytte namn till Rumlaborg är ingen som säkert vet. Strax väster om Rumlaborg rinner Huskvarnaån, som tidigare hette Humlarumlaån. Fästningen ersatte Jönköpings slott, som hade bränts av Hertig Erik 1309, och kom att fungera som ett strategiskt viktigt lås för Holavedsvägen mot Östergötland. Rumlaborg län blev maktcentrum i ett slottslän in på 1500-talet. Under 1400-talet ökade slottsfogdarnas makt något som så småningom utmynnade i Engelbrektsupproret 1434 då många borgar intogs och brändes, däribland borgen Rumlaborg.

Kung Karl Knutsson iståndsatte åter Rumlaborg i slutet av 1440-talet inför stundande strider med danskarna. 1452 belägrades borgen av danskarna och kommendanten Eggert Krummedige valde då att ställa sig på danskarnas sida, men borgen intogs därefter av Eric Nipertz. 1464 belägrades borgen på nytt i samband med Karl Knutssons förnyade maktövertagande. Den intogs av Kettil Karlsson (Vasa) som såg till att hans bror Erik Karlsson (Vasa) blev hövitsman. Därefter försvinner Rumlaborgs fäste i de historiska källorna. Länet Rumlaborg upphör under Gustav Vasas regering, då också ett nytt slott i stället börjar uppföras i Jönköping 1544.

Foto Jenny Karlsson

På 1850-talet utjämnades området och gjordes om till park i vilken ett lusthus byggdes. Först på 1930-talet restaurerades ruinen varvid arkeologiska undersökningen företogs. Kvar av den forntida borgen finns en kärna, bestående av en oregelbunden kulle, två skansvallar och tre vallgravar. Fynd från platsen finns på Huskvarna stadsmuseum.