Jönköpings stadshistoria

I gången mellan Stadsbiblioteket och Arkivhuset börjar en resa genom Jönköpings historia, där vi får reda på hur staden såg ut så tidigt som på stenåldern. Här finns allt från gamla skelett till Jönköpings första ångspruta, 1870-talets brandbil. Följ med på en spännande resa, ett sekel i taget!

Namnet Jönköping betyder ”handeln i Junebäcken”, då ordet är bildat av ´jun´, det ursprungliga namnet på Junebäcken, och ´köping´, som betyder handelsplats. Innan medeltiden hette staden Junakøpung.

Medeltiden

Redan på stenåldern bodde det människor på platsen där Jönköping sedan ska bildas, och på medeltiden var det ett funktionellt samhälle som levde på den goda tillgången till jakt, fiske och odling. Det fanns även sjöar, röd jord och mossar, men det viktigaste var järnmalmen som kom att lägga grunden för staden. I dagens samhälle hade vi inte kallat Junakøpung för just en stad, utan en by. Byn bestod av avlånga trähus som låg innanför verkstäderna och de små handelsbodarna som vette mot gatan. Norr om ´Stora gatan´ (som låg ungefär där Västra Storgatan ligger idag) låg en kyrka av sten som reste sig över stadens låga trähus. Vid dagens Munksjön fanns även ett kloster med gråmunkar.

År 1284 var Jönköping en växande handelsplats då många vägar korsades här. Den 18 maj samma år skrev kung Magnus Birgersson Ladulås ett privilegiebrev som gav staden rätt till att hålla två marknader om året. Den ena hölls i januari och den andra i oktober. Att köpslå ute på landsbygden förbjöds eftersom att kungen ville få kontroll över handeln och därmed kunna ta ut skatt och tull. Handel fick nu endast ske i köpstäder, och det är efter detta som man brukar säga att Jönköping blev en stad.

Jönköpings slott

Väster om Munksjön låg ett slott, som var ett resultat av att kung Gustav Vasa införde den protestantiska kristendomen i Sverige år 1536. Slottsbygget innebar att det inte längre fanns plats för kloster, och Jönköpings kloster byggs därmed om. Det blir istället en fästning som ska försvara staden. Jönköpings slotts byggs i etapper under 1500-, 1600-, och 1700-talen, men brann sedan ner år 1737. Slottets centrala byggnader revs ner och istället byggdes ett fängelse. De sista delarna av Jönköpings slott försvann för gott på 1840-talet, då man valde att omvandla ruinerna till en park.

Genom århundranden

I utställningslokalen är århundrandet tydligt utmärkt på varje monter. Utställningen är konstruerad på så sätt att man kan gå rakt fram till den stora kartan på väggen från 1855 och sedan gå rummet runt motsols för att se i ordningen från medeltiden till 2000-talet. Men du kan självklart börja i vilken ordning du vill.

1600- och 1700-talet

Under 1612 brann Jönköping ner och kungen bestämde att staden skulle flyttas så att den låg mellan Munksjön och Rocksjön, österut om där den låg förut. Den sanka marken i det nya området innebar att Jönköpingsborna var tvungna att hitta ett nytt sätt att bygga sina hus på. Då grävs även en hamnbassäng där Östra Torget ligger idag, samt en kanal som vi idag kallar för Kanalgatan. Under denna tid är Sverige med i många olika krig och Jönköping tjänar mycket pengar på att tillverka och sälja både vapen och uniformstyg. Under 1630-talet växte befolkningen till omkring 2000 invånare.

På 1700-talet hände det mycket i Jönköping. Den tidigare rika och konstant växande staden brann ner och sjukdomar härjade, vilket ledde till att utvecklingen bromsades. Tiden kring år 1710 drabbade Jönköping hårt då mer än 800 personer dog i böldpesten. Staden påverkades även mycket av fredsavtalet från 1721 som innebar att intäkterna från vapensmidning försvann. Jönköpingsborna gick därför från att smida vapen till att börja skapa saker som lokalborna behövde. Olika kontorsjobb tog även fart, samt yrken som bland annat kruk-och kakelugnsmakare.

1800-talet fram till idag

Järnvägen nådde Jönköping och trots att stadens invånare fortfarande var jordbrukare så växte även handeln och hantverket på 1800-talet. Det byggdes också en ny stadsdel – Förstaden. Jönköping började dessutom lön betala ut lön till stadsläkare, barnmorskor och så vidare. Men summorna skiljde sig stort mellan yrkena och de som fick lägst lön var bödeln och nattmannen.

I mitten av 1800-talet utvecklades Jönköping när fabriker och olika verkstäder grundades. De mest kända är Munksjö Pappersbruk, Jönköpings Tändsticksfabrik och Jönköpings Mekaniska Werkstad. De närmaste årtiondena var fyllda av experiment, nya varor och uppfinningar som kan ses på utställningen.

Industrisamhället fortsatte att växa under 1900-talet. Fler och fler yrken tillkom även när hälso-och sjukvården byggdes ut, samt när A6 bildades. År 1971 blev Jönköping centralort i en kommun istället för stad, och bestod nu av flera tätorter med omfattande glesbygd. Staden utvecklades mer och mer till det Jönköping vi känner till idag. I början av 2000-talet bodde det 52 480 invånare i Jönköpings tätort, och mer än 177 000 invånare i Jönköpings kommun!

…lär dig mer i Arkivhuset!

Kom till Arkivhuset på Jönköpings läns museum för att lära dig mer om Jönköping. Varför inte kolla in skeletten från Jönköpings ”äldste” man, hantverk från 1700-talet, eller läsa om de förbjudna föremålen ´Nkisi´? Här kan du lära dig massor om staden du befinner dig i!

Jönköpings läns museum