Polkagrisstaden

Hantverket

Sockret och de övriga ingredienserna kokas upp till ca 150 grader och den klara massan hälls sedan ut på en skiva och bearbetas. För att degen ska bli vit är det viktigt att jobba in luft och det är fascinerande att se hur de skickliga polkagrisbagarna slänger och snurrar degen runt krokar på väggen. När degen är färdig är det dags att börja rulla ut den till stänger. Uppfinningsrikedomen är stor vad gäller smaker och färger på polkagrisar. Salt lakrits, smultron, citron, äpple, svarta stänger, röda och gula, undrar vad Amalia hade tyckt om det.

Amalia Erikson

Det hela började nämligen år 1859 då den ensamstående mamman Amalia Erikson fick tillstånd att starta sockerbageri i Gränna för att kunna försörja sig och sin dotter med tillverkning av "finare bakverk och den s k polkagrisen" Namnet på den söta pepparmintskaramellen sägs komma av polkadansen som var mycket populär på 1840-talet. Grisarna var från början "pluttar", men efter en tid lanserade Amalia polkagrisstången som kom att bli Grännas främsta kännetecken - och en av Sveriges mest populära souvenirer!

Amalia Erikson var länge ensam om tillverkningen, men för att möta upp den stigande efterfrågan dök det med tiden upp fler polkagrisbagare i den lilla staden. Idag finns ett dussin bagerier i Gränna där du kan se hur tillverkningen går till. Här kokas, dras, knådas och vrids det i Amalias anda! På några av kokerierna kan du faktiskt få prova på att baka dina egna polkagrisar, det är inte så enkelt som det ser ut! Till den klassiska rödvita polkagrisen blandas socker, vatten och ättika som hettas upp. Recept hittar du här

En stad full av bagare

I Gränna finns det en mängd kokerier som alla har sin egna tvist på den populära godsaken. Det de alla har gemensamt är konsten och passionen att kunna baka den perfekta polkagrisen.