Brahehus

För att komma fram till Brahehus kan du stanna på rastplats Brahehus och gå till ruinen. Väl där så har man en fantastisk utsikt över Gränna och Visingsö och man kan blicka in över Västergötland. Brahehus är tillgängligt året om, dag som natt.

Ett lusthus på bergskammen

Sägnerna kring slottet, eller borgen som Per Brahe den yngre kallade det är flera. En utav dem säger att Per Brahe och hans gäster lät sig bäras i bärstolar upp för den branta bergsväggen när de skulle ta sig till slottet. Namnet Brahehus kan ha tagit form i folkmun. Hauptmannen Julius Kemmener skriver i ett brev till sin arbetsgivare att allmogen inte var helt positiv till bygget och att huset på berget nu kallades för Brahehus. Efter det omnämns bygget som ”Brahus" i all brevväxling som rör bygget. Det var greve Per Brahe den yngre som tog initiativet till att bygga detta lusthus på bergskammen tre kilometer norr om nuvarande Gränna. Den ursprungliga tanken var att Brahehus skulle vara ett änkesäte åt grevens första hustru Kristina Katarina Stenbock. Bygget av Brahehus påbörjades 1638. Katarina dog 1650 och lusthuset stod klart 1651. Det tog tid att få färdigt Brahehus och anledningen till det var att det var mycket svårt att frakta byggnadsmaterialet till byggplatsen. Brahehus ligger hisnande nära bergskanten, cirka nittio meter ovanför Vättern. När slottet byggdes så fanns det ingen E4 på vilken man kunde frakta byggnadsmaterial. Nej, den enda vägen var upp, det vill säga uppför berget. Det var mycket besvärligt och mödosamt. Efter Katarinas död så användes lusthuset som gästhus. Greven själv spenderade antagligen inte särskilt mycket tid där.

En lugn tillvaro

I Brahehus levdes ett förhållandevis lugnt liv jämfört med Visingsborg. Då och då kunde man höra hur någon sköt salut från slottet när främmande sändebud passerade. Det var den lilla garnison som greven höll sig med där uppe. Tolv man iförda den gruvliga blåvita gardesuniform. Tolv man som vaktade ett tomt lustslott beläget på en svårtillgänglig plats.

Lusthuset bestod av en hög huvudbyggnad med två fyrkantiga hörntorn som via en mur stod i förbindelse med varandra och med huvudbyggnaden. Huvudbyggnaden har en nästan kvadratisk form och är uppförd av gråsten. Exteriören målades av Johan Werner i bjärta färger. Brahehus hade vackra ornament runt fönstren och längs hörnkedjorna. Motiven var tagna ur den romerska mytologin. Interiören ska däremot ha varit ganska enkel, ur ett adligt perspektiv.

Per Brahes skådebröd

När Per Brahe d.y. var hemma i sitt grevskap så bodde han i sitt säte Visingsborg på Visingsö. Placeringen av Brahehus torde ha varit ett sätt för greven att påvisa sin makt, ett skådebröd. Invånarna i hans stad Brahe-Grenna kunde inte undgå att se det ståtliga lusthuset. När du besöker Gränna idag så titta åt norr och du ser omedelbart hur Brahehus sträcker lite extra på sig där uppe bland molnen. Notera också hur Sjögatan, Brahegatan och Bergsgatan är riktade mot Brahehus. Vägnätet i Gränna är noga planerat av dess grundare Per Brahe d.y.

Elden är lös!

Precis som Visingsborg så härjades Brahehus av en brand. Mikaeldagen den 29 september 1708 började det brinna i byn Uppgränna som ligger precis nedanför Brahehus. Elden berodde antagligen på att eldgnistor spred sig från en gård och på grund av den hårda blåsten den här dagen så tog det inte lång tid innan åtta av elva gårdar stod i lågor och brann ner till grunden. Elden letade sig också uppför berget och antände Brahehus som blev helt förstört.

Då greven dog 1680 stod lusthuset fortfarande kvar i all sin prakt. Det skulle endast gå några månader efter hans död innan grevskapet förlorades till kung Karl XI genom reduktionen. Huset började förfalla och var hårt ansatt av väder och vind och genom bristen av omvårdnad och kärlek antog det gestalten av ett lusthus som ingen egentligen bott i.

Nästa gång du passerar på E4, stanna till och njut av denna ståtliga ruin och den fantastiska utsikten.